It’s grim up north

Nu har jag varit i Peking i ett och ett halvt dygn och har hunnit med en halvdag och en heldag på stan med allt vad det innebär i form av intryck och vedermödor. Tänkte i korthet sammanfatta vad jag gjort hittils.

I lördags klockan 11:53 landade jag på Beijing International Airport. Vädret var lätt regn och blygrå himmel. Trött och sliten tog jag mig förbi pass- och visumkontroll och karantänstationen där den på flygplanet ifyllda hälsodeklarationen lämnades in. Efter bagageuthämtning och promenad genom tull kom jag ut i ankomsthallen där tusentals människor hoppade och skrek och viftade med skyltar i hopp om att få fatt på folk. Ser Magnus direkt i och med att han är ett huvud högre än den genomsnittliga folkmassan. Vi tar oss ut och får snabbt tag på en taxi som tar oss till hotellet på ungefär 20 minuter, vilket tydligen är otroligt bra. Normalt flyter trafiken väldigt mycket långsammare än så.

Väl på hotellet blir det en snabb dusch och klädbyte på rummet. Rummet som visade sig vara av den lyxigare varianten. Dubbelt så stort och lyxigt som det Magnus haft den senaste månaden. När jag fräshat upp mig gav vi oss av till Carrefour som ligger precis runt hörnet. Det är en form av stormarknad som närmast kan jämföras med ICA Maxi när det gäller utbud och storlek. Här kan du köpa allt ifrån cyklar och mopeder till korv och sköldpaddor (levande, för att garantera att dom är färska). Här inhandlades lite öl för senare bruk och några extraflaskor vatten. Två sexpack Yanjing och två literflaskor med vatten landade på 28 kronor vilket får anses vara helt i sin ordning. På så vis fick jag också chansen att spräcka en hundralapp eftersom att man enligt djungelordspråket “alltid är fattig med en hundralapp i Peking”.

Efter Carrefour blev det tillbaka på hotellet för att lämna grejorna, samt utrusta oss med varsin kall öl som Magnus påpassligt låtit låna plats i minibaren. Iväg till Liu Fang som är närmsta tunnelbanestation och sedan raka spåret till Himmelska fridens torg. Det var otroligt mycket folk. Enligt Magnus utsago mer än normalt och på grund av den lediga veckan som inleddes den 1:a oktober med nationaldagsfirande.
Vi styrde våra steg mot Hutongområdena i närheten av Tian an men, bland annat för att dricka några öl på ett vandrarhem som Magnus besökt vid några tillfällen tidigare. I Hutongerna började en helt ny bild av Peking som stad och Kina som fenomen att växa fram när dom ställdes mot de intryck man hittils fått och fortfarande försökte sortera ut och processa. Här luktar det ömsom grillat djur och ömsom skit såsom skit luktar när den luktar som allra värst. De publika kvarterstoaletterna låg ganska tätt men underhölls med destå sämre intevall. Efter att vi irrat omkring i områdena i ett par timmar kom vi äntligen fram till vårt mål och upptäckte till vår förskräckelse att de höjt ölpriset med 50% sedan Magnus var där sist. En iskall 0,6-liters Tsingtao gick nu lös på hutlösa tre kronor. Men eftersom att vi var trötta, hungriga och törstiga slog vi oss till ro i den lugna pergolan och njöt av varsin pizza och några kalla därtill. Middagen avslutades med varsin cigarr för vilka Magnus betalat mer pengar än vad jag lägger ut på snus på en månad.

När vi lämnade stället och gav oss ut i Hutongområdet igen var det i de mer komersiella och städade delarna där man faktiskt kunde se en och annan västerlänning. Det hade blivit mörkt och lite kyligt och jag fick pruta till mig en billig jacka. “If I sell to you for that price I will loose money!”. Jag beklagade och sa att jag absolut inte ville att hon skulle förlora pengar och gick. Varpå jag blev hejdad innan jag ens fullföljt vända-på-klacken-rörelsen och fick den för 80 kronor. Hade förmodligen kunnat få den ännu billigare, men jag har inte riktigt vässat min prutningsteknik till samma nivå som Magnus påstår sig besitta.

Vi vandrade en bra bit i området och kom så småningom ut vid Tian an men igen. Här togs en taxi upp mot Drum tower där vi vandrade runt en sjö fylld av kurtiserande kärlekspar och kompisgäng i trampbåtar samt nöjesetablissemang av varierande typ och kvalitet. I slutet av denna runda fanns ett ställe som enligt Magnus hade extra mycket kvalitet så där parkerade vi oss för resten av kvällen.

När vi var tillräckligt välmående promenerade vi iväg och tog en Taxi tillbaka till hotellet för ett välberättigat totaldäckande.

P.S Lao Wai är Kinesernas namn på utlänningar i största allmänhet. Men oftast bli man hälsad “Mister”, “Sir” eller “Special price for you”.